Så beräknas lönestatistiken på kolladinlön.se

Lönerna kommer från SCB:s lönestrukturstatistik 2025, antalet anställda från yrkesregistret 2024 och skatten från Skatteverkets skattetabeller 2026. Här står exakt hur vi räknar och var siffrorna inte räcker till.

Datakällor

All lönestatistik hämtas direkt från Statistiska centralbyråns öppna API. Skattedatan hämtas från Skatteverkets publicerade tabellfiler. Vi skriver inte av någon annans sammanställning.

Tabellerna vi använder:

  • AM0110A (Lönestrukturstatistik) — månadslön per yrke, sektor och kön. Senaste året: 2025.
  • AM0105A (Konjunkturlönestatistik, region) — löneutveckling inom region- och kommunsektorn 2014–2025.
  • AM0208M (Yrkesregistret) — antal anställda per yrke och län. Senaste året: 2024.
  • Skatteverket — skattetabeller och kommunala skattesatser för 2026, inklusive kyrkoavgift per församling.

Definitionerna av lönebegreppen kommer från Kvalitetsdeklaration AM0110 (Medlingsinstitutet, 2025-06-17) och SCB:s beskrivning av lönestrukturstatistiken.

Vad är SSYK?

SSYK står för Standard för svensk yrkesklassificering. Det är SCB:s sätt att gruppera yrken i fyrsiffriga koder. Grundutbildade sjuksköterskor har kod 2221, barnmorskor har 2222. Båda ingår i den bredare gruppen sjuksköterskor.

Sajten har 105 yrkessidor: en per SSYK-kod vi publicerat, plus paraply-sidor för de bredare grupper folk faktiskt söker på. Hela katalogen finns på alla yrken.

Orden vi använder på yrkessidorna

Yrkessidorna är skrivna på vardagssvenska. Känner du igen facktermerna från SCB är det de här de motsvarar.

På yrkessidan stårFacktermenBetyder
Medianlön per månad — den typiska lönen i yrketMedian (P50)Hälften tjänar mer, hälften mindre.
Lägst 10 %P10En tiondel av yrket tjänar mindre än så.
Högst 10 %P90En tiondel tjänar mer än så.
Lönespann: från vad de lägst betalda 10 % tjänar till vad de högst betalda 10 % tjänarP10–P90Åtta av tio i yrket ligger inom spannet.
Lägst 25 % tjänarP25En fjärdedel tjänar mindre än så.
Högst 25 % tjänarP75En fjärdedel tjänar mer än så. Mellan P25 och P75 ligger hälften av yrket.
MedellönAritmetiskt medelvärdeSumman av alla löner delat på antalet. Dras uppåt av några få höga löner.

Medianen används som huvudsiffra, inte medellönen. Medellönen dras uppåt av ett fåtal mycket höga löner och beskriver då sämre vad en vanlig person i yrket tjänar.

Paraply-yrken och viktning

Ett paraply-yrke väger samman flera SSYK-koder. Lönen är viktad efter antal anställda i varje kod, inte ett rakt medelvärde mellan dem. Paraplyet sjuksköterska består av:

Den större gruppen väger alltså 8,3 gånger tyngre än den mindre. Ett rakt medelvärde hade gett barnmorskornas löneläge orimligt stort genomslag på en sida som handlar om sjuksköterskor i stort.

Vikterna kommer från yrkesregistret 2024 och hålls konstanta över hela tidsserien. Det gör äldre år i en paraplykurva till en approximation: yrkenas inbördes storlek har förändrats sedan 2014, men vi har inte årsvisa vikter så långt tillbaka.

Antal anställda per län

SCB publicerar inte lön per län för enskilda yrken. Därför visar vi aldrig en länslön. Det vi visar per län är antal anställda, från yrkesregistret 2024 — alltså var i landet yrket finns, inte var det betalar bäst.

Observationerna om geografi på yrkessidorna håller sig till det: de beskriver koncentration och spridning, aldrig lönenivå per region. Vill du se hur orten påverkar plånboken är det skatten som skiljer, och den hittar du i lönekalkylatorn.

Lön efter skatt

Nettolönen räknas med Skatteverkets officiella skattetabeller för 2026. Vi uppskattar inte skatten — vi slår upp den i samma tabell som din arbetsgivare använder.

Kolumn 1. Vi räknar med tabellernas första kolumn: den som gäller lön från huvudarbetsgivare för dig som inte fyllt 66 år vid årets ingång. Har du flera arbetsgivare, pension vid sidan av, jämkning eller är äldre gäller en annan kolumn och ett annat avdrag.

Vilken tabell som gäller. Tabellnumret är den totala skattesatsen avrundad till heltal, med Skatteverkets egen regel: 32,50 ger tabell 32, 32,51 ger tabell 33. Alltså .50 nedåt, inte uppåt som vanlig avrundning. Satsen är summan av kommunalskatt, regionskatt och begravningsavgift.

Kyrko- och samfundsavgift ligger i tabellnumret. Avgiften läggs inte ovanpå avdraget i efterhand — den räknas in i skattesatsen som avgör vilken tabell du hamnar i. Så gör Skatteverket, och det är enda sättet att få rätt bas: avgiften tas ut på beskattningsbar förvärvsinkomst, inte på bruttolönen. Är din avgift liten nog att summan ändå avrundas till samma heltal hamnar du i samma tabell som någon utanför kyrkan, och avgiften regleras i stället vid slutskattebeskedet.

Församling och ”vet inte”. Kyrkoavgiften sätts per församling, inte per kommun. Väljer du församling använder vi den satsen. Vet du inte vilken församling du tillhör använder vi kommunens vanligaste sats — typvärdet, inte medelvärdet. Ett medelvärde kan hamna mellan två faktiska satser och ge en tabell ingen i kommunen har. Vid lika många församlingar på flera satser väljer vi den lägsta, så vi hellre underskattar skatten än överraskar med en restskatt.

”En genomsnittlig kommun”. På yrkessidorna visar vi en nettolön innan du valt kommun. Den räknas med tabell 33, som är den tabell flest invånare faktiskt tillhör — 30,3 procent av befolkningen. Det är inte samma sak som att avrunda rikets medelsats: det befolkningsvägda medelvärdet av kommunernas satser är 32,801 procent.

Preliminär skatt, inte slutlig. Skattetabellen styr vad arbetsgivaren drar varje månad. Den slutliga skatten fastställs först i slutskattebeskedet och tar hänsyn till ränteavdrag, kapitalinkomster, ROT och allt annat vi inte känner till. Siffran här är vad du får ut i månaden, inte vad året slutar på.

Folkbokföring den 1 november. Skatten styrs av var du var folkbokförd den 1 november året före inkomståret, inte var du bor i dag. Flyttar du under året slår den nya kommunens skatt igenom först nästa år.

Räkna på din egen lön i lönekalkylatorn.

Kommunsidorna

Varje kommun har en egen sida med skattesats, nettolön på olika lönenivåer och församlingarnas kyrkoavgifter.

Rangordningen går från 1 till 290, där 1 är lägst total skattesats. Vi rangordnar på kommunalskatt plus regionskatt plus begravningsavgift, exklusive kyrkoavgift — den betalas bara av medlemmar och hör inte hemma i en jämförelse som gäller alla.

Länssnittet är det oviktade medelvärdet av skattesatserna i länets kommuner. Varje kommun räknas en gång oavsett folkmängd, eftersom frågan sidan svarar på är ”ligger min kommun högt eller lågt bland grannarna?” — inte vad en genomsnittlig länsinvånare betalar.

Yrkeslönerna i tabellen är rikets, skatten är kommunens. SCB redovisar ingen lön per kommun, så bruttolönen i yrkestabellen är riksmedianen 2025. Det som varierar mellan kommunsidorna är skatten. En sjuksköterska i Kiruna och en i Lund jämförs alltså på samma bruttolön, med sin egen kommuns skattetabell.

Arbetsgivarens kostnad och pension

Lönen är bara en del av vad en anställning kostar. Ovanpå den betalar arbetsgivaren lagstadgade avgifter och sätter av till tjänstepension. Rutan ”Din lön i sin helhet” på varje yrkessida visar båda, räknade på medianlönen i den sektor de flesta i yrket arbetar i.

Arbetsgivaravgifter. En lagstadgad procentsats på lönen, där ålderspensionsavgiften är en del. Satsen är nedsatt för unga och för dem som fyllt 66 — för de unga bara upp till ett lönetak, och med ett giltighetsintervall som inte följer kalenderåret. Källa: Skatteverket, Belopp och procent.

Allmän pension. Avsättningen räknas på din pensionsgrundande inkomst, alltså lönen minus den allmänna pensionsavgiften. Avgiften betalar du formellt själv, men den kvittas helt mot en skattereduktion och märks därför inte på kontot. Både avgiften och den pensionsgrundande inkomsten har tak, uttryckta i inkomstbasbelopp, och avsättningen slutar växa över taket.

Tjänstepension. Den följer kollektivavtalet i sektorn, inte lagen. Andelen är betydligt högre på den del av lönen som ligger över en brytpunkt kopplad till inkomstbasbeloppet. Privat sektor har dessutom en åldersgräns innan avsättningen börjar; offentlig sektor har ingen. Källa: Pensionsmyndigheten, Tjänstepensionerna.

SektorAvtalÅldersgräns
StatligPA 16 avdelning 1ingen
KommunalAKAP-KRingen
RegionAKAP-KRingen
Privat, arbetareAvtalspension SAF-LOfrån 22 år
Privat, tjänstemanITP 1från 25 år

Vilken sektor ett yrke tillhör kommer från SCB:s lönestrukturstatistik, där antalet anställda redovisas per sektor och yrke. För tio yrken undertrycker SCB så många celler att fördelningen blir direkt missvisande — en VVS-montör hade sett ut att vara kommunalanställd. Dessa tio har en handsatt sektor i stället, kontrollerad mot yrkesregistrets totaler.

Siffrorna visar vad som sätts av i dag. De är ingen pensionsprognos: vad du faktiskt får ut beror på hur länge du arbetar, hur kapitalet utvecklas och vilka regler som gäller den dagen.

Vad lönesiffran innehåller

Måttet är månadslön före skatt: grundlönen plus tillägg som OB (obekväm arbetstid), jour, beredskap och skift, samt värdet av eventuella förmåner som förmånsbil. Allt omräknat till heltid.

Statistiken omfattar alla anställda mellan 18 och 68 år, även deltidsanställda. Deras lön räknas upp till vad den hade varit på heltid, så en siffra på sajten går att jämföra mellan yrken oavsett hur mycket folk i yrket faktiskt arbetar. Anställningar under 5 procent tjänstgöringsgrad eller under 12 000 kronor i månadslön ingår inte.

Samma mått gäller riksvärdet: SCB publicerar en rad för samtliga yrken, och den ligger till grund för guiden om medellön i Sverige. Där står också vad medellön och medianlön skiljer sig i, och varför vi hellre visar medianen.

Jobbar du deltid är din utbetalda lön alltså lägre än siffran här. Räkna ner den efter din tjänstgöringsgrad: 80 procent av en median på 35 000 kronor är 28 000 kronor.

Det här ingår inte:

Övertid räknas inte som ett tillägg i SCB:s statistik.

Eftersom OB ingår ligger den som jobbar mycket kvällar, nätter och helger ofta över medianen i sitt yrke. Inom vård, blåljus och transport kan det skilja tusenlappar i månaden mellan två personer med samma grundlön. Medianen beskriver yrket, inte ditt schema.

Begränsningar

Fem saker statistiken inte klarar. De gäller oavsett hur noga vi räknar.

  • Ingen lön per kommun. SCB bryter ner lön på län endast för vissa sektorer, och aldrig på kommun. Kommunsidornas bruttolöner är därför rikets.
  • Sekretessmarkerade värden. SCB döljer celler där för få personer ingår, för att enskilda inte ska gå att identifiera. Därför saknas ibland könsuppdelning, sektorsuppdelning eller hela lönespannet för ett litet yrke. Vi visar tomt i stället för att gissa.
  • Viktningen är en approximation. Paraply-yrkenas vikter bygger på ett enda års antal anställda och används för hela tidsserien. Ju längre tillbaka i kurvan, desto mindre exakt.
  • Kort historik för många yrken. Den långa serien 2014–2025 finns bara för region- och kommunsektorn. För yrken utanför den har vi de år lönestrukturstatistiken täcker, och historiken byggs upp ett år i taget. Varje yrkessida skriver ut hur många år den faktiskt har.
  • Preliminär skatt är inte slutlig skatt. Nettolönen är månadsavdraget enligt tabell. Avdrag, kapitalinkomster och jämkning ändrar utfallet i slutskattebeskedet.

När uppdateras datan?

  • Juni — SCB:s lönestrukturstatistik (AM0110A) för föregående år. Senaste året vi har: 2025.
  • Januari — yrkesregistret (AM0208M). Släppet avser läget två år tidigare, så januari 2026 gav 2024 års antal anställda.
  • December — Skatteverkets skattetabeller och kommunala skattesatser för kommande inkomstår. Senaste året vi har: 2026.

Lönerna och antalet anställda ligger därför normalt ett år isär: lönerna på en yrkessida är från 2025 medan antalet anställda är från 2024. Det är inget fel — det är så SCB publicerar. Vi skriver ut vilket år varje siffra kommer från i stället för att låtsas att de är samtidiga.

Sidorna byggs om minst var tjugofjärde timme, så en ny synkronisering slår igenom senast dagen efter. Varje yrkessida visar ”Senast uppdaterad” med datum och vilken SCB-tabell siffran kommer från.

Frågor om metoden?

Har du synpunkter på hur vi räknar, eller upptäckt något som ser fel ut? Hör av dig till info@kolladinlon.se så ser vi över det.

Vill du veta mer om vilka vi är och hur redaktionen arbetar, läs om kolladinlön.se.